Gutefåren hotade i Danmark

av Anders Larsson

 

Hösten 2002 kom ett nödrop från Danmark: Hjälp oss att välja ut de bästa gutefåren för fortsatt avel! Bakgrunden till detta SOS var att den danska regeringen av besparingsskäl beslutat att kraftigt begränsa de statliga naturvårdsinsatserna i Danmark. Anders Larsson redogör här för händelseförloppet.

Följden av den danska regeringens beslut blev att en stor del av personalen vid Skov- og Naturstyrelsen (motsvarar svenska Naturvårdsverket) och ute i landet anställda naturvägledare och naturvårdsarbetare sades upp.
  Uppsägningarna drabbade även djurhållningen på många naturreservat. Beslut fattades att alla djur skulle avyttras eller slaktas. Den stora naturvårdande fårflocken med omkring 500 tackor, som betade på den jylländska heden Kronheden nära Ulfborg, skulle därmed komma att försvinna. Detta uppmärksammades i grevens tid av Kjeld Malthe-Bruun i Ebeltoft strax nordost om Århus på Jylland, som fick möjlighet att köpa in 42 tackor med lamm. Det var han som ville ha hjälp av föreningen att som avelsdjur välja ut 5-10 lamm av de mest typiska gutefåren och få ett omdöme om de 42 tackorna.

Vallning

Ursprungligen från Öland
De ursprungliga gutefåren hade importerats från Öland 1982. Under många år hade fåren skötts av en professionell fåraherde – Berit Kiilerich – som fått sin utbildning i Skottland. Hon hade själv inte möjlighet att köpa hela den statliga besättningen, utan endast en mindre del. I fårflocken fanns förutom gutefår flera andra lantraser, bl a norsk spelsau och lüneburgerfår (Heidsnucken).

Hjälp med urvalet
I början av november var det så dags att skilja ut de djur som skulle behållas. Per Abrahamsson, Britt-Marie och Anders Larsson drog med kort varsel iväg till Ebeltoft för att hjälpa till med urvalet. Från Malmö är det endast ett par timmars bilresa och färja från Sjællands Odde till Ebeltoft på Jylland. Vi anlände redan på lördagen och blev inkvarterade på en dansk kro.  
  På kvällen hade en speciell sydafrikansk afton för byns innevånare arrangerats. Den rikligt tilltagna kvällsbuffén utgjordes förutom av olika kycklinganrättningar av zebra, gammelnorsk spelsau och gutefår, allt kryddat på afrikanskt vis. Det var en gourmetupplevelse.

I arla morgonstund
Tidigt på söndag morgon åkte vi ut till de väntande fåren vid Arnakke strax nordost om Ebeltoft. Här skulle vi välja ut lämpliga avelsdjur tillsammans med Kjeld Malthe-Bruun och hans fru samt Berit Kiilerich och Sören Nielsen. Sören är anställd av Århus amt och tillsynsman för ett naturreservat på den lilla ön Hjortsholm nära Samsö där det även finns gutefår i extensiv drift sedan tio år tillbaka.

Problem att hitta bra baggar
Först fick vi bekanta oss med den tilltänkta avelsbaggen. Vad som slog oss svenskar var att baggen inte riktigt hade de typiska gutedragen vid en första anblick. Ullen var lite krullig och färgen var brun. Svans och horn var typiska för en gutebagge, men han saknade man. Benen var svarta och ganska grova. Han hade dock känd härstamning till tredje led bakåt (från Öland) och hade köpts in för att bli avelsbagge utan nära släktskap med de nyanskaffade tackorna. Den krulliga ullen förbryllade. Berodde det på att baggen blivit klippt ganska sent på säsongen och att ullen inte hunnit växa ut ordentligt eller var det en mindre vanlig typ. Vi diskuterade om baggen var lämplig att använda i avelsarbetet och kom fram till att viss försiktighet trots allt skulle iakttas.

Få rasrena baggar
Ett av de danska problemen är f n att det är svårt att få tag i rasrena gutebaggar för avel. Antalet gutefår i Danmark är inte längre tillräckligt och behovet av ”nytt blod” mycket stort. I den besättning som Berit K hade kvar på västra Jylland fanns dock flera ungbaggar som skulle kunna användas, även om de var närmare släkt med besättningens tackor och lamm.

Fin tackgrupp
Tackgruppen med årslamm var en upplevelse. Här fanns många riktigt fina och typiska gutefår. Vi noterade att det också fanns individer med mindre typiska drag och där renrasigheten möjligen kunde ifrågasättas. Några från typiska gutefår mycket avvikande karaktärer kunde dock inte iakttas. Några unga individer hade en päls som verkade otypisk och dessa djur plockades bort.  
  Därefter blev det svårare och det var nog mycket slumpen som avgjorde vilka tacklamm som skulle få leva vidare. Vi noterade att många av djuren var ljusa skäckar och valde då att ta bort en del sådana lamm till förmån för andra som var grå eller mörka. De mörka inslagen var emellertid mindre vanliga. När urvalet var gjort fanns 48 gutefår kvar. Några av de äldre tackorna föreslog vi skulle bytas ut mot unga tacklamm för att öka variationen i besättningen. De utvalda livdjuren skulle nu bilda basen för en ny grupp gutefår som skall hållas på åretruntbete under så naturliga betingelser som möjligt.

Gutefår vid Kattegatt

Frigående gutefår
Så här säger Kjeld om sitt syfte med att bevara gutefåren:
- Jag har tecknad ett tvåårigt avtal med Århus Amt om beiting av ett 20 ha stort område direkte ut till Kattegatt. Flocken skal icke senare ut till Hjelm som ligger 11 km. ute i havet, men syftet är det samma, nämligen att tillpassa gutefåren till det omgivande miljö, dvs. att dom skal leva under daglig kontroll, men annars helt utan hjälp året runt.
- Mitt jobb vill bli att observera tackorna under lamminga ock "sätta ut" tackor som uppvisar avvikande beteende.
- Mine förväntningar till gutefårens beteende är ganska höga!! Jag hoppas i löpet av ganska få år nå samma säkra beteende som hos den gammalnorske spælsau på Hjelm.”

Professionell herde
Berit har engagerats i projektet och kommer genom sin goda kännedom om denna flock och dess beteenden att ha ett överordnat ansvar för fåren framöver. Just dessa får har inte drabbats av normal dansk produktionsavel, som generellt begränsar fårs naturliga instinkter kring viktiga egenskaper som lamning och flockbeteende.

Naturvårdsbete
Betesmarken på ca 20 ha ligger vid kusten och utgörs dels av gammal åkermark som legat i träda under många år, dels av buskrika torrare naturbetesmarker samt fuktigare strandängar med delvis öppet vatten. Från höjden Jernhatten (49 m ö h) är utsikten över Kattegatt mot Sjaellands Odde och in över land och det danska backlandskapet fantastisk. Området är ett populärt utflyktsmål sommartid och det är amtets önskan att vegetationen på naturbetesmarkerna kan hållas kortbetad så att igenväxning förhindras.

Gammelnorsk spelsau
Det som gjorde tackflocken extra upplevelserik var den lilla grupp med gammelnorsk spelsau som också ingick. Dessa rävröda ”kalufsfår” skulle behållas för sig i en annan fårgrupp med just den rasen. Kjeld håller nämligen sedan lång tid tillbaka under naturliga förhållanden en grupp av denna ras på den närbelägna ön Hjelm, där de vistas året om.
  Vi önskar Kjeld, Berit och Sören lycka till med gutefåren och det skall bli spännande att återvända och se hur den nya gutefårsgruppen etablerar sig och hur den påverkar landskapet och dess vegetation genom åretruntbete. Kanske ett objekt för en föreningsutfärd?

Besök via Internet!
För den som är intresserad av fåren på ön Hjelm och hur det går även för gutefåren rekommenderas ett besök på Kjeld Malthe-Bruuns hemsida med adress www.sheep-isle.dk

Retur