Hösten 2002 kom ett nödrop från Danmark: Hjälp oss
att välja ut de bästa gutefåren för fortsatt avel! Bakgrunden till detta
SOS var att den danska regeringen av besparingsskäl beslutat att kraftigt
begränsa de statliga naturvårdsinsatserna i Danmark. Anders Larsson
redogör här för händelseförloppet.
Följden av den danska regeringens beslut blev att en
stor del av personalen vid Skov- og Naturstyrelsen (motsvarar svenska
Naturvårdsverket) och ute i landet anställda naturvägledare och
naturvårdsarbetare sades upp.
Uppsägningarna drabbade även djurhållningen på många naturreservat.
Beslut fattades att alla djur skulle avyttras eller slaktas. Den stora
naturvårdande fårflocken med omkring 500 tackor, som betade på den
jylländska heden Kronheden nära Ulfborg, skulle därmed komma att försvinna.
Detta uppmärksammades i grevens tid av Kjeld Malthe-Bruun i Ebeltoft strax
nordost om Århus på Jylland, som fick möjlighet att köpa in 42 tackor med
lamm. Det var han som ville ha hjälp av föreningen att som avelsdjur välja
ut 5-10 lamm av de mest typiska gutefåren och få ett omdöme om de 42
tackorna.
 |
|
Vallning |
Ursprungligen från Öland
De ursprungliga gutefåren hade importerats från Öland 1982. Under
många år hade fåren skötts av en professionell fåraherde – Berit Kiilerich
– som fått sin utbildning i Skottland. Hon hade själv inte möjlighet att
köpa hela den statliga besättningen, utan endast en mindre del. I
fårflocken fanns förutom gutefår flera andra lantraser, bl a norsk spelsau
och lüneburgerfår (Heidsnucken).
Hjälp med urvalet
I början av november var det så dags att skilja ut de djur som skulle
behållas. Per Abrahamsson, Britt-Marie och Anders Larsson drog med kort
varsel iväg till Ebeltoft för att hjälpa till med urvalet. Från Malmö är
det endast ett par timmars bilresa och färja från Sjællands Odde till
Ebeltoft på Jylland. Vi anlände redan på lördagen och blev inkvarterade på
en dansk kro.
På kvällen hade en speciell sydafrikansk afton för byns innevånare
arrangerats. Den rikligt tilltagna kvällsbuffén utgjordes förutom av olika
kycklinganrättningar av zebra, gammelnorsk spelsau och gutefår, allt
kryddat på afrikanskt vis. Det var en gourmetupplevelse.
I arla morgonstund
Tidigt på söndag morgon åkte vi ut till de väntande fåren vid Arnakke
strax nordost om Ebeltoft. Här skulle vi välja ut lämpliga avelsdjur
tillsammans med Kjeld Malthe-Bruun och hans fru samt Berit Kiilerich och
Sören Nielsen. Sören är anställd av Århus amt och tillsynsman för ett
naturreservat på den lilla ön Hjortsholm nära Samsö där det även finns
gutefår i extensiv drift sedan tio år tillbaka.
Problem att hitta bra baggar
Först fick vi bekanta oss med den tilltänkta avelsbaggen. Vad som slog
oss svenskar var att baggen inte riktigt hade de typiska gutedragen vid en
första anblick. Ullen var lite krullig och färgen var brun. Svans och horn
var typiska för en gutebagge, men han saknade man. Benen var svarta och
ganska grova. Han hade dock känd härstamning till tredje led bakåt (från
Öland) och hade köpts in för att bli avelsbagge utan nära släktskap med de
nyanskaffade tackorna. Den krulliga ullen förbryllade. Berodde det på att
baggen blivit klippt ganska sent på säsongen och att ullen inte hunnit
växa ut ordentligt eller var det en mindre vanlig typ.
Vi diskuterade om baggen var lämplig att använda i avelsarbetet och
kom fram till att viss försiktighet trots allt skulle iakttas.
Få rasrena baggar
Ett av de danska problemen är f n att det är svårt att få tag i
rasrena gutebaggar för avel. Antalet gutefår i Danmark är inte längre
tillräckligt och behovet av ”nytt blod” mycket stort. I den besättning som
Berit K hade kvar på västra Jylland fanns dock flera ungbaggar som skulle
kunna användas, även om de var närmare släkt med besättningens tackor och
lamm.
Fin tackgrupp
Tackgruppen med årslamm var en upplevelse. Här fanns många riktigt
fina och typiska gutefår. Vi noterade att det också fanns individer med
mindre typiska drag och där renrasigheten möjligen kunde ifrågasättas.
Några från typiska gutefår mycket avvikande karaktärer kunde dock inte
iakttas. Några unga individer hade en päls som verkade otypisk och dessa
djur plockades bort.
Därefter blev det svårare och det var nog mycket slumpen som avgjorde
vilka tacklamm som skulle få leva vidare. Vi noterade att många av djuren
var ljusa skäckar och valde då att ta bort en del sådana lamm till förmån
för andra som var grå eller mörka. De mörka inslagen var emellertid mindre
vanliga. När urvalet var gjort fanns 48 gutefår kvar. Några av de äldre
tackorna föreslog vi skulle bytas ut mot unga tacklamm för att öka
variationen i besättningen. De utvalda livdjuren skulle nu bilda basen för
en ny grupp gutefår som skall hållas på åretruntbete under så naturliga
betingelser som möjligt.
 |
|
Gutefår vid Kattegatt |
Frigående gutefår
Så här säger Kjeld om sitt syfte med att bevara gutefåren:
- Jag har tecknad ett tvåårigt avtal med Århus Amt om beiting av ett 20 ha
stort område direkte ut till Kattegatt. Flocken skal icke senare ut till
Hjelm som ligger 11 km. ute i havet, men syftet är det samma, nämligen att
tillpassa gutefåren till det omgivande miljö, dvs. att dom skal leva under
daglig kontroll, men annars helt utan hjälp året runt.
- Mitt jobb vill bli att observera tackorna under lamminga ock "sätta ut"
tackor som uppvisar avvikande beteende.
- Mine förväntningar till gutefårens beteende är ganska höga!! Jag hoppas
i löpet av ganska få år nå samma säkra beteende som hos den gammalnorske
spælsau på Hjelm.”
Professionell herde
Berit har engagerats i projektet och kommer genom sin goda kännedom om
denna flock och dess beteenden att ha ett överordnat ansvar för fåren
framöver. Just dessa får har inte drabbats av normal dansk produktionsavel,
som generellt begränsar fårs naturliga instinkter kring viktiga egenskaper
som lamning och flockbeteende.
Naturvårdsbete
Betesmarken på ca 20 ha ligger vid kusten och utgörs dels av gammal
åkermark som legat i träda under många år, dels av buskrika torrare
naturbetesmarker samt fuktigare strandängar med delvis öppet vatten. Från
höjden Jernhatten (49 m ö h) är utsikten över Kattegatt mot Sjaellands
Odde och in över land och det danska backlandskapet fantastisk. Området är
ett populärt utflyktsmål sommartid och det är amtets önskan att
vegetationen på naturbetesmarkerna kan hållas kortbetad så att igenväxning
förhindras.
Gammelnorsk spelsau
Det som gjorde tackflocken extra upplevelserik var den lilla grupp med
gammelnorsk spelsau som också ingick. Dessa rävröda ”kalufsfår” skulle
behållas för sig i en annan fårgrupp med just den rasen. Kjeld håller
nämligen sedan lång tid tillbaka under naturliga förhållanden en grupp av
denna ras på den närbelägna ön Hjelm, där de vistas året om.
Vi önskar Kjeld, Berit och Sören lycka till med gutefåren och det skall
bli spännande att återvända och se hur den nya gutefårsgruppen etablerar
sig och hur den påverkar landskapet och dess vegetation genom åretruntbete.
Kanske ett objekt för en föreningsutfärd?
Besök via Internet!
För den som är intresserad av fåren på ön Hjelm och hur det går även
för gutefåren rekommenderas ett besök på Kjeld Malthe-Bruuns hemsida med
adress www.sheep-isle.dk